Denna dag.
Antalet blogginlägg där rubriken antingen involverar "God jul" eller "24 december" ansåg jag att var tillräckligt många så jag försökte att inte smälta in. Hur har min dag varit då?
Jag vaknade ungefär 9, åt frukost, gick ut med hundarna och började laga julgodis som jag normalt inte gör (thx till dig Maja!). Det blev i alla fall knäck och glöggfudge som inte ännu heller stelnat..... Sedan fick jag äran att göra den traditionella tomtegröts-lunchen då mamma hängde på jobb till halv 3. Under tiden jag kokade tomte-gröten lagade jag även julstjärnor. Allt blev väldigt gott och efter att jag gått ut på en tredje promenad med vovvsingarna hade min morbror anlänt och vi började med att dricka glögg och äta julmat. Potatislåda, kålrotslåda, morotslåda, julskinka, kalkon, bondost, mammas "sill-sössö", 3 olika sorters bröd samt gravad & kallrökt lax kunde man hitta på vårt julbord i år. Jag fick muttra över den icke-existerande rullsyltan medan min morbror saknade kokt potatis. Då alla mer eller mindre fått matkoma pausade vi en halvtimme och åt sedan efterrätten, fruktsoppa & julstjärna. Nu var alla så gott som döda och funderade nog en gång extra om det verkligen var värt att äta så mycket mat (vem funderar nu inte på det?)
Sedan var det dags för paket-utdelning och öppnande. I min familj delar vi först ut alla julklappar och efter att alla bildat varsin hög är det bara att riva upp allt papper så det säkert blir kaos överallt iom. att båda hundarna också är ivriga på att öppna paket. Efter allt detta var det ännu dags för lite kaffe och sött tilltugg så att man säkert fick känna att man levt denna jul också. Som bäst har jag "big momma's house" på paus då min syster kände för att hon måste hoppa i duschen så kände för att kolla in här.
Till slut vill jag bara säga att jag är väldigt nöjd med de julklappar jag fått idag. Det brukar dock alltid varje år finnas ett litet moment då man inte riktigt förstått varför man fått just den presenten och i år fick nog stödstrumpor det frågetecknet. Jo morjens sa man!
Hoppas ni haft en riktigt fin och fridfull jul♥
#livetsommusiker.
På min facebook-startsida dök upp denna artikel som en av mina fb-vänner delade idag. Oj vilken tanke-verksamhet som satte igång i min hjärna. Den artikeln är verkligen väldigt viktig för alla att läsa.
Som det står i artikeln:
"Halva samhället ser upp till musikanterna med tindrande ögon. Andra halvan ser på oss som något som katten släpat in."
Det stämmer.
Jag har fått höra "kanske du skulle börja fundera på att göra något annat än musik för det kan du ju inte leva på!". Jaha? Nähä?
Om man kollar på många andra personer som har ett yrke, t.o.m. högt utbildade, behöver inte de heller ha ett jobb som de kan livnära sig på. Varför ska man kolla så snett på oss som håller på med musik? För ett tag sedan delade jag följande bild på facebook;
En bekant till mig berättade en gång att enligt någon finsk musiker-lag (eller något ditåt, har försökt hitta någon sida där det står fakta, ännu utan resultat så kan ännu inte vara 100%) har vi musiker rätt att ta minst 150€ per uppträdande oavsett hur många låtar man framför. Nå, hur många uppträdanden tror ni jag gjort för den summan om det är den man ska utgå ifrån? De kan räknas på två händer. Man önskar ju att de vore fler men hur många spelningar kan man få för den summan så länge människor inte kan sätta sig in i en musikers situation? Vissa har betalat högre summor med glädje och vissa har varit världens snålaste. Jag har ändå lovat mig själv att jag gör inga privata uppträdanden gratis längre. Om det sedan är 20€ som blir min slutliga lön så är det fine, då har jag ändå fått någonting. Det som mina lärare har sagt är att vi ska själva kunna värdera oss och inte nöja oss med att få "visa upp oss" (bortsett från uppträdanden arrangerade från skolans sida. Det kan vara ok och ger skolan gott rykte. Om du dock får något för det, se det bara som ett stort plus!).
Jag har efter att jag börjat studera musik mer ingående blivit ännu mer känslig för att göra familje-uppträdanden. Ni vet då t.ex. mamma eller någon annan på en födelsedagsfest eller liknande tillställning tittar på er med hund-ögon och ber er att sjunga & spela? Jag skulle lätt kunna sätta mig ner med gitarren och börja sjunga men vill jag göra det? Svaret är nej. Det kan låta elakt men det är enbart för mitt eget bästa. Det är inte "sådär bara" att ställa sig rakt upp och ner. Det skulle varit mer ok för några år sedan då jag inte hade så mycket koll eller stort intresse men nu för tiden vet jag själv att jag utvecklats mycket och kan med gott samvete ta betalt för det jag gör, annars kommer jag inte komma någon vart.
Jag hade mycket mera tankar tidigare idag då jag körde bil men tycker att artikeln, bilden och det jag nu redan skrivit får tala för sig så jag lägger punkt här.
"Låt musikerna finnas."
Hallåå "jul-fiilis"?!
De senaste tre kvällarna har spenderats med musik. I fredags var det min klass-konsert, igår tappade jag hakan på båten då Loreen verkligen ägde scenen och ikväll har jag varit på Rombergs julkonsert i kyrkan, sååå fint!! Men jul-stämning då? Öh. Nä.
Jag vill ha snö. Jag vill ha julafton NU. Det kändes riktigt jobbigt att lämna Nyköping och veta att det kommer gå 3 veckor innan jag är där igen (om jag inte åker tidigare). Nu har jag ändå lite fler planer än vad jag hade när jag kom hit så det känns ju ändå helt ok.
Altså vad gör man då man inte har något annat än instagram-bilder?!
Danielas tisdags-morgon.
Gör så här:
- Vakna ungefär halv 9-tiden.
- Gå i dushen fem före 9.
- Smörj inte in dig efter dushen även om du märker att din hud är torr som sandpapper.
- Stressa med att göra frukost för du måste vara redo att gå klockan 9:30 eftersom vi skulle börja repa 10:00.
- Konstatera sedan att du inte har bråttom alls eftersom att vi skulle faktiskt börja repa klockan 11:00.
- Fortsätt i lugnt tempo. Smörj in dig när du känner för det, helst med kokosolja.
- När det är dags att gå behöver du inte ta med någon lunch för du har lunch i ditt skåp i skolan.
- Anta att du har nyckeln i skolväskan.
- Gå till skolan, konstatera att du inte har nyckeln med så du blir utan lunch.
- Du får samtidigt reda på att ni inte kan repa då ena gitarr-förstärkaren är inlåst i ett rum där endast två lärare (som inte är på plats) har nyckel till.
- Som kronan på verket ska vi inte ens repa den låten du sjunger på, så du kan lugnt gå hem igen, ät din lunch hemma istället och ta med nyckeln när du bestämmer dig för att gå igen.
Voilá. Färdigt. Finito. Loppu slut.
10 dagar kvar.
Repat inför julkonserten. Köpt julklappar. Tänt ljus. Packat julklappar. Skickat julkort. #Snartärdetjul
2 saker jag saknar just idag
Vi började morgonen idag på kollektivet med att äta tomtegröt och kolla på lucia från Göteborg. Jag fick nostalgi av att se och höra lucia och kunde konstatera att de 4 senaste åren har jag på ett eller annat sätt gått omkring och lussat. 2011 var jag med i Tenala Lucia, 2012 i Ekenäs lucia, 2013 gick jag omkring på några äldre-boenden med Jenkki och förra året hade vi några lucia-uppträdanden via Lärkkulla. Med andra ord hade det redan hunnit bli en tradition. Visserligen lussade jag ju också då jag var yngre men inte varje år. Jag saknar det. En av mina drömmar sedan liten har varit att ställa upp i Finlands lucia och det är kanske något att sikta mot nästa år?
Samtidigt som jag började sakna Lucia-uppträdanden började jag sakna min fina Jenkki. Just nu befinner hon sig nere i Spanien och är på väg tillbaka till Finland igen nästa vecka. Hon, om någon skall jag verkligen träffa under jullovet. Punkt slut.
Julfirandet.
En sak jag reflekterat över igår och idag är dethär med julfirandet. Förra året var jag hos Joels familj och hade en jätte trevlig och mysig jul. I år ska det bli skönt att fira julen hemma med min familj. Varför vill jag ha kontraster? Min teori i detta var att eftersom jag förra året var i Karis och ganska ofta hemma så kändes det befriande att komma bort från Raseborg och få åka båt och ha en av de bästa jular på flera år utan destu högre förväntningar. Nu när jag varit borta hemifrån sen augusti med några undantag då jag varit hem och hälsat på, känns det bra att nästa vecka åka hem och "veta vad som händer". Jag vill helt tydligt (som jag redan skrev) ha kontraster. Från en "comfort zone" till något jag inte vet vad jag ska vänta mig och tvärtom. Värt att tänka på!
Nyåret har dock inga klara planer alls, bara x-antal alternativ. Får se vad som händer.
Don't you cry no more
Men du milde vad statistiken varit hög de senaste dagarna, haha! Har nog inte så mycket annat än bloggträffs-arrangörerna att tacka.
Bloggträffen i sig var väl helt okej. Hade ju inga förväntningar/aning om vad som skulle hända så dum som jag var hade jag inga pengar extra än till middagen på kw så jag kunde inte köpa något. Efter det styrde jag kosan mot Norris för att kolla på Lärkkullas "keikka" och träffa människor jag inte sett på länge. Då giget var över agerade jag kusk hit och dit, åt nattmat och landade hemma kanske halv 4 på natten.
Söndagen var lugn och på kvällen hoppade jag ombord på båten. Igår morse hände det dock grejer. Inget som skulle vara intressant att läsa eftersom det skulle bli väldigt flummigt skrivet så vi struntar i det...................
På kvällen satt jag på espresso house med min moster och pratade om livet och annat kul.
Idag då? Inte hänt så mycket, vi har övat inför "julkonserten" nästa fredag. Fatta att det är jul om 16 dagar?!
Det enda i mitt rum här i Sverige som kan försöka övertyga att julen är så gott som här
Kvällens planer.
Efter att ha gungat lagom mycket, skrattat åt alla på dansgolvet som var fulla och gungade ännu mer & blivit uppraggad 2 gånger av två olika killar precis innan jag hoppade av båten sitter jag nu hemma. Jag har hunnit med ett frissa-besök till fina Vikki samt lagat mat till mig, mami och syster.
Om ungefär 2h hittar ni mig i Karis där jag ska gå på både bloggträff och norris-"keikka". Feels güüüd! Har ingen aning om vad man gör på en bloggträff men någon gång måste väl vara den första haha! Goodiebag utlovades i alla fall samt mat på kw så det är ju en riktigt bra början.
2 December.
Idag har nog varit en av de mest oproduktiva dagar jag någonsin varit med om. Jag har sett för många avsnitt av serien New Girl och inte sjungit över huvud taget. När jag nyss kom till mitt rum tände jag min ljusslinga vid min spegel, lade ner mig på sängen och benen satte jag rakt upp längs väggen. Började filosofera. Hur har jag hamnat här egentligen? Jag har aldrig sett det som en "big deal" att komma hit till Sverige och studera. Men det är ju verkligen inte alla som bara hoppar in i ett nytt liv på ett helt nytt ställe. Varför har jag haft så lätt för att anpassa mig och bara göra saker som jag känner för? Jag är ju verkligen jätte konstig och kanske lite blåst. Jag tänker lite för lite och lite för mycket på en och samma gång. Ena stunden vet jag precis vad jag vill och plötsligt kan jag känna att jag verkligen inte har koll på någonting över huvud taget. Jag kan vara helt säker på var jag vill vara nästa år och plötsligt börjar jag pussla om igen, men återkommer ändå till det ursprungliga i slutändan.
Något jag också märkt som är ett riktigt dåligt mönster är att jag alltid någon vecka innan lucia får bihåle-inflammation. Verkligen varje år sen jag var med i Ekenäs Lucia 2012. Som en riktig förbannelse (/tradition). Det som känns ännu mer surt är att jag var sjuk för ungefär 1½ månad sedan och nu kommer det igen. Så typiskt. Säkert därför som jag sitter och tänker mer än normalt nu när jag vet att jag borde vara så tyst som möjligt. Så att sån't en onsdagkväll, varsågoda.
#Snartärdetjul och vad jag önskar i julklapp
1 December. Oj. Vad hände och när hände detta? Ingen snö och jag gick i flip-flops senast i söndags. Som pris för det har både jag och några andra från klassen blivit små-förkylda. Det börjar närma sig helg och det innebär buss-båt-tåg-bil och tillbaka för min del. Skall ta del av en bloggträff (är jag ens värd det?! Haha, så usel på att blogga) samt Lärkkullas traditionella norris-gig som man nog inte vågar missa.
Eftersom jag inte var hemma och fick fira lillajul och skriva julklapps-önskelista i helgen så får jag helt enkelt ta och ladda upp en här i stället, både för mammas och alla andra som vill köpa julklapp åt mig's skull.
(och ja, jag lånar bilder från google, pluspoäng som bloggare naaaaaaah)
Pajformer och muminmuggar. Jag lagar inte mycket paj men man kommer väl nån gång till den punkten då man känner att paj skulle sitta riktigt gött och då kan det ju underlätta med pajform........
Muminmuggar kan man ju inte ha för många av och jag bryr mig inte fast jag skulle få flera av samma sort.
Pengar! Pengar kan man kanske inte heller ha för mycket av och jag tar emot både eurosar och kronor
DOFTLJUS. Jo tjena, har blivit riktigt flitig på att använda ljus. Föredrar en stor ljusburk istället för många små (de stora håller doft bättre).
(Finsk) Honung!!!!! Gör mig lika lycklig som Nalle Puh genom att ge en honungsburk. Jag har inte vågat testa den svenska honungen så jag håller mig till den standarden jag är van vid, typ.
Stabilo pennor. Dessa har funnits i min penal så länge jag kan minnas och antingen får de egna ben eller så tar färgen slut, men jag är smått beroende av dessa.
Aktivitetsarmband. Min egen mor gick omkring med ett sådant hemma och jag skulle själv vilja testa och hoppeligen bli imponerad.
(Och en liten parentes, mamma, du får gärna köpa såndär mommo-halkskydd till mig i julklapp. De är fula som stryk men jag tror inte jag kommer överleva vintern utan. Även om det inte finns någon snö här, än. Och ett par yllesockor kan du ju också sticka, hah!)