Ännu en onsdag.
Så var det onsdag. Musiklyssning om ungefär en timme och ensemblespel efter det. Uppspel imorgon. Hur känns det? Okej om jag får säga. Allt sitter ju inte till 100% angående min egen prestation men det hinner man ju fixa ännu. Igår var det en månad kvar till jul, vad händer?!
Jag skulle vilja skriva så mycket mer än vad jag gör nu. Oftast är det dock så att när jag känner att jag får en idé att skriva om är jag långt ifrån min dator och när jag väl sitter vid min dator så har jag inget att skriva om överhuvudtaget. Jobbigt läge. Jag städade i alla fall rummet igår. Jag har absolut inget mellanläge, antingen ser det tipp-topp ut, eller så ser det ut som ett bombnedslag.
Jo förresten! Jag har lärt några från klassen vad det innebär att fira lillajul hemma i Finland och det verkar som om vi ska försöka göra något liknande på söndagen här. Kul ju! Dessutom kommer det vara julmarknad här i Nyköping både fredag och lördag så jag kanske överlever helgen, haha.
tre från Instagram, finns ju där under namnet danielaragnell!
Den lyckan.
Har spenderat morgonen med en kopp svenskt kaffe och två skivor pågen limpa med skagenröra på, vardagslyx. Kollade lite på serier och har nyss bokat en båtresa till min fina Oda. Vi kommer att fira halloween en månad efter alla andra här på kollektivet så jag mer eller mindre tvingade Oda hit för att uppleva det.
Det är svårt att lägga ord på hur det känns att någon äntligen kommer och hälsar på mig här i Sverige, inte bara jag som åker land och riket runt i Finland. Jag blir verkligen lycklig. Jag har redan världens bästa människor runt mig här i Nyköping och nu får jag äntligen möjligheten att visa någon annan hur bra det är här. Det här blir så SÅ bra. Den kommande veckan kommer gå lika snabbt (om inte ännu snabbare) som vanligt och på fredagkväll får jag stå på busstationen och möta upp henne. Perfektion.
Strax helg.
Efter att jag anmälde mig till en bloggträff i December borde jag väl skärpa till mig och mitt skrivande lite...........
Aaaanyhow, vi hade uppspel idag i skolan på "udda taktarter" och det gick som andra sagt, "ok". Nästa vecka börjar vi med låtar under temat "slick", 3 toto-låtar står på prov samt två andra låtar som jag tyyyyp aldrig hört förut.
Imorgon hoppar jag och Joel på båten till Finland och på lördag får jag släpa med honom till min farbrors bröllopsfest. Jag har inte träffat min farbror på evigheter så det här blir kul! Nämnvärt är ju också att så gott som alla kommer att prata finska på bröllopsfesten så vi får se hur långt Joels finska kunskaper hjälper honom under kvällen :-D haha
Det var typ det, imorgon tänkte jag försöka släpa mig till gymmet och efter det har jag sånglektion och musikteori. Tack och godnatt!
(märkte att jag tydligen varit väldigt aktiv på instagram på senaste tiden men jag delar med några av de senaste typ)
Bild 1; jag böt hårfärg under höstlovet, mörkare as usual
bild 2; Helsingfors tågstation, hade nyss kommit ner från Österbotten
bild 3; jag och J på morgonen strax innan vi skulle hoppa ombord på båten
bild 4; "firade" farsdag förra helgen och tänkte på pappa. Senare på kvällen gick jag och J på James Bond på bio. Första gången jag såg en JB film.........
bild 5; dagens setlist till uppspelet
bild 6; fick idag hem världens bästa t-shirt med texten "I'm a swedish speaking finn, what's your superpower?" på posten. Trodde det skulle ta mycket längre men tydligen inte. Kommer nog aldrig ta av den haha
Om ett år hittar ni mig..............
Nu då höstlovet tagit slut har jag kunnat knyta ihop mina tanke-säckar som snurrade omkring varje gång jag var ensam den senaste veckan. Jag har helt glömt bort hur det är att vara ensam med sina tankar. Jag har inte haft tid eller behövt vara ensam på ett bra tag och det var helt ärligt riktigt obehagligt när jag var ensam. Under mina lågstadie- och högstadie-tider spenderade jag mycket tid ensam och trivdes med det. Jag älskade att tänka för mig själv på allt möjligt. Efter det har jag gått i tanke-perioder då jag ibland tänkt väldigt mycket och andra gånger inget över huvud taget. Nu kan jag inte minnas när jag senast suttit och reflekterat så mycket som den senaste veckan. Då jag hade sällskap runt mig kunde jag slappna av och behövde inte fundera. Jag är så otroligt glad att ha fått umgås med bl.a. Emma, Jenkki samt min gudmor som jag inte träffar så ofta, ni är guld värda♥
Jag vet själv hur besviken jag kommer vara då jag om något år bläddrar tillbaka för att konstatera att jag var dålig på att skriva här men den smällen får jag ta. På tal om att bläddra tillbaka tänker jag istället bläddra framåt, för att komma till tanken bakom inlägget.
Redan förra våren sökte jag till x-antal musik-folkhögskolor i Sverige + Norrvalla i Vörå till idrottsledare. Jag missade inträdes-intervjun till Vörå då vi hade gig i Karis samma dag, men kände att då var det menat så detta år (Som jag redan tidigare skrivit tror jag mycket på ödet och antog att det fanns en anledning till att det gick som det gick.). Till nästa år gör jag ett nytt försök, endast till Norrvalla faktiskt. Jag kollade på en musikal-artist linje som ligger i Göteborg men som hade krav att man har gymnasie-betyg. Hoppsan. Ärligt talat ångrar jag ändå inte att jag valt den vägen som jag gjort med att hoppa av gymnasiet och studerat musik istället. Jag tror att det var fel tidpunkt för mig att gå i gymnasiet, och nu efter snart 3 års studier på musik-folkhögskolor kan jag "ta tag i mitt liv" och ge det en ny chans. Som ett andra alternativ skulle jag haft att gå 3 år i musik-gymnasium någonstans i Sverige men det siktar jag inte på som det ser ut nu. Jag har sagt till de jag pratat med att hellre går jag på en idrottslinje för att komma underfund med om det verkligen är musik jag vill hålla på med men ändå studera något helt annat (i det här fallet idrott) i 3 år som jag också brinner för. Om det visar sig efter några år att jag fortfarande vill söka till Musikal-artist finns det ju inget som stoppar mig och jag har ju endast stor nytta i så fall av att ha gått en Idrottsledar-linje.
Jag vet inte hur jobbigt det var att läsa detta, men detta är vad som just nu snurrar i min skalle. Skrev mest för min egen skull för att kunna blicka tillbaka och se hur jag tänkte då, ifall jag själv skulle glömma.
(Innan någon börjar fråga/fundera så ja, jag har pratat med Joel om detta så han vet hur jag tänker och vi kommer fortsätta tillsammans oavsett. Jag släpper inte honom i första hand!)