danielasliv.blo.gg

 

 

 

+ Gymmet! Jag har saknat active nästan alla år som jag varit borta därifrån så nu börjar det vara dags för en comeback, även om jag nu och då droppat in där när jag varit i trakterna så har jag och Dari lovat att skaffa gymkort direkt vi flyttat ner! Och överlag, motionsmöjligheterna är bättre, bortsett från om man vill åka in till Vasa.

 

+ Familjen och vänner och allt det innebär. Min familj har ofta farit på födelsedagskalas, familjeträffar, åkt lite längre bort till bekanta för att umgås och så gott som allt det har jag missat de senaste 4-6åren förutom då jag lyckats pricka in passligt för hemfärd. Varje gång mamma skrivit att idag ska de fara hit och igår var de där och nästa helg ska de på besök dit..... har det gjort lite ont i mig ändå, Jag vill också med! Och de få nära vänner jag har befinner sig i södra Finland så hoppeligen kommer allt underlättas när vi bor närmare varandra.

 

+ Mera promenad-alternativ. Vörå är ganska liknande som Tenala där jag växt upp, lite "bakom takana" som man säger och de få motionsrundorna man hittar så nöter man sönder ganska snabbt. Nu kommer vi till Ekenäs där man kan gå precis överallt och längden på rundan kan man välja i det oändliga. Och jag menar, Ramsholmen på våren med alla vitsipporna, när har jag senast fått vara där?!

 

+ Simstränder på sommaren! I Vörå är det ganska svårt att slippa till en badstrand om man inte har bil och egentligen bara skulle vilja få ett kvällsdopp eller annat kul. Den närmaste officiella stranden är kring 15km bort bortsett från en liten pöl där jag och Dari var och simmade i somras och iglar följde med oss hem, no thank you! Nu kommer möjligheten att finnas där man kan "välja och vraka" på simstränder bättre än förr. 

 

+ Flera caféer eller barer eller restauranger eller dylikt. Nu har jag och Dari inte varit ofta på café eller bar eller restaurang för att 1. utbudet i Vörå skulle kunna förbättras ordentligt och 2. Allt finns i Vasa och då behöver vi reservera tid för att fara dit och allt blir bara lite dyrare än att bara promenera till valfritt café.

 

+ Nästa lägenhet! Vår nya lägenhet har jag säkert redan skrivit om men den får en egen punkt i alla fall! Som jag säkert redan skrivit om den så är den en två + kök, 60 kvadrat stor!! Jämfört med vår etta på 36kvadrat med sin lilla kokvrå. Och ja, klart vi skulle kunnat flytta till större här i Vörå också men det kändes som om de pengar vi sparat på att bo i en mindre lägenhet kommer till nytta nu när vi flyttar istället. Nå, två rum och kök OCH balkong, vilken dröm!! Första månaderna kommer det säkert eka relativt mycket tomt i kylskåpet men bara ekonomin kan rulla igång på riktigt blir det garanterat mer hemtrevligt.

 

+ Bättre möjligheter att resa. Nu är inte vi de som reser mest i världen men nu kommer det att bli lättare att bara hoppa på Silja line eller viking line antingen i Åbo eller Helsingfors utan att behöva reservera minst 14-15h för resandet upp och ner! Samma vad gäller flygplats, allt kommer att bli mer lätt-tillgänligt även om vi bara kommer att flyga till Rumänien och tillbaka när det passar i bådas kalendrar men ändå!

 

Tror jag får börja övergå till Vörå-sidan innan inlägget blir för långt....😁

 

 

- Vattenjumpporna!!! Är det något som jag med handen på hjärtat kan säga att jag kommer att sakna är det att dra vattenjumpporna i Norrvallas terapibassäng. Jag kan inte garantera att jag någonsin kommer att dra en till vattenjumppa efter att jag flyttat för det har varit något speciellt på Norrvalla. Optimal bassäng, ljudsystemet som konstant är under kritik men jag har trots allt fått dra med mikrofon (lyx!), möjlighet att röra sig runt bassängen från kanten, samma människor år ut och år in i samma grupper och ja, jag skulle kunna fortsätta på bara denhär punkten resten av dagen men som sagt, dethär kommer jag att sakna som har varit mitt jobb i lite på två års tid. Som tur kommer jag ändå få byta ut mina söndagsjumppor till fotboll(!!!) med hobbydamerna så det väger upp.

 

-Gratis mat under veckodagarna! Som studerande på Norrvalla (till idrottsledare!) får man frukost, lunch och middag helt gratis under veckorna och jag har väldigt lite dåligt att säga om maten iom. att jag är långt ifrån kräsen till mat. På gott och ont är jag den personen som äter för att jag vet att kroppen behöver energi och inte för att maten smakar gudomligt (skulle överleva på en burk konserverade bönor fem gånger om dagen om det skulle behövas).

 

-Samhörigheten. Tro det eller ej men nu när dessa tre år börjar lida mot sitt slut känns det som om jag kommit närmare de andra studeranden mer än någonsin. Iom. att jag och Dari flyttade bort från internatet ett halvt år efter att jag började där så blev vi lite på sidan om och det har haft både för- och nackdelar. Det kändes på något sätt skönt att kunna bo i eget efter att jag levt internatsliv under tre år tidigare och då med såna som antingen varit äldre än mig eller jämngamla. Å andra sidan så blev det mera att jag och Dari var väldigt mycket för oss själva och missade dedär "insidejokes" som alla på internatet hade. Nå, "all good things come to an end".

 

-Läxor, roliga prov och bra vitsord. Jag har lovat mig själv att inte sätta mig i någon "bättre" skolbänk på ett bra tag ("bättre" = allt som är högre än andra stadiet, mera specifik inriktning) för det känns som om jag inte skulle klara av det och att jag i dagsläget inte ens skulle behöva en sådan utbildning. Jag ska leva life helt enkelt, sådär som jag gjort ända sedan jag hoppade av gymnasiet, typ :)))) Istället kommer jag nu att fiska positiv bemärkelse/uppmärksamhet och övrigt, någon annanstans ifrån. Jag kommer att sakna vissa av lärarna som lärt mig något under de senaste åren. 

 

-Min gudmor. Även om vi inte umgåtts lika mycket under dehär tre åren fast vi bott närmare varandra nu än någonsin så kommer jag ändå sakna det. Det var en av anledningarna till varför jag över huvudtaget kom till Vörå, hon fanns här och jag har inte umgåtts med henne lika mycket när jag var yngre. Jag vet var hon finns och jag vet att jag närsomhelst kan ringa, skriva eller komma och hälsa på även om vi bor långt ifrån varandra.

 

-Aishas kompisar. Vi har umgåtts med en annan husky alltid nu och då i ett års tid och för några månader sedan hittade jag en annan "husky-familj" i Vasa som vi sedan dess träffat i hundparker runtom i trakten. Det är något speciellt när hundar får leka med sin egen ras och det har underlättat när man farit till hundparken att det kommer finnas någon där och man kommer inte dit helt ensam. Det är synd att vi måste lämna dem här men jag räknar med att hitta något bra system i Ekenäs och Karis också!

 

-Prisma i Vasa och andra sportbutiker. Det har funnits fördelar med att ändå ha Vasa relativt nära (ca. 30-40min med bil) och ibland fara och "shoppa" till Prisma de dagar som man vill hitta lite större utbud av det ena och det andra och bonus-fantast som jag är så har jag ju skuttat av glädje när vi fått bonus på det vi köpt därifrån (och sålänge jag ännu hade personalrabatt var jag ju överlycklig!). Sportbutiker har också funnits nära till hands, precis som alla klädbutiker. Bor man i Ekenäs får man åka lite längre bort för att komma till motsvarande ställe men klart att vi överlever!

 

 

 

Dethär får räcka för idag, kommer jag på flera saker efterhand får jag väl uppdatera er om det och efter ca. ett halvt år skulle det vara kul att gå igenom denhär listan och se vad som egentligen hände? Allt har ju en framsida och en baksida och jo, nog kommer jag säkert till viss del att sakna Vörå men det mesta kommer garanterat ersättas med motsvarande men det får framtiden förutspå!

 

 

 

 

 

 

Sen senast jag bloggade har jag hunnit bli ett år äldre och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Vad är 23 ens för ålder?? Det känns som en såndär mitt-i-smeten/mellanmjölks-ålder där man inte riktigt slipper någonstans, lite som 17, helt onödig ålder, eller?

 

Jag tvivlar på att det kommer bli ens lite mer frekventa inlägg så dethär är bara att leva med. Idag har jag mest fyllt i arbetsansökningar till höger och vänster för ännu har varken jag eller Dari fått anställning. Jag har några jobb på lut som bäst så det återstår att se vad som händer, inom en månad borde saker och ting klarna. Vi har sökt till sgs. allt som bara är möjligt med idrottsledar-betyg men vi har lätt kunnat konstatera att det som behövs mest är vårdpersonal och kockar/servitörer och vem är egentligen förvånad? På min utbildning har de försökt tuta i oss att som idrottsledare har du garanterat jobb när du är klar... Säger vem? Och inom vad? Klart att jag både vill och får drömma och ha visioner om vad som på riktigt skulle vara kul att göra och jobba med men det känns som om det får vänta ännu några månader eller år innan jag tar itu med det, för att kunna stabilisera allt i början efter flytten. 

 

Något som jag också funderat över den senaste månaden som jag egentligen inte ens skulle vilja tänka på är människors reaktioner över Daris ansökningar. Vad har människor för åsikter och uppfattningar? Är de dömande eller inte? Vi har endast fått svar från ett ställe av säkert 15 som vi skickat till. Vissa har inte ansökningstiden gått ut på ännu så det är självklart förståeligt men nu pratar vi om ställen som behövt personal akut som inte svarat på mail. Är det för att Dari inte kommer från Finland eller för att han inte kan finska? Eller något helt annat? Jag vill som sagt inte tänka på att människor skulle vara fördomsfulla men det är svårt att undvika, Rumänien har enligt min uppfattning inte ett bra rykte om sig. Men det värsta är att inte ens ge människor en chans. Eller ett svar på mail som i dethär fallet. Det är därför jag väckt upp bloggen till liv, för att informera människor som inte vet för att jag var själv i samma sits. Bara jag fått mer tydlig struktur i uppbyggnad av inläggen så lovar jag att det kommer fler för jag har en hel del information som garanterat är både ny och intressant läsning. 

 

 

Nå, tillbaka till ämnet. Vi har till och med ansökt om kela-stöd ifall saker skiter sig rejält (vilket hoppeligen inte kommer ske men better safe than sorry) så nu känns det som om vi siktat både högt och lågt. Men som sagt, om en månad borde saker vara klarare och i alla fall har flytten redan gått (bara 16 ynka dagar kvar nu!!). 

 

 

 

Tills nästa gång!