Klart beslut.

Igår jobbade vi vidare på låten, gjorde en soundcheck och lät låten smälta in. Idag började vi spela in och det låter nog bra hörni! Just nu väntar jag på att Jennifer ska komma tillbaka till skolan så vi kan sjunga lite tillsammans.
 
Tidigare gick jag till och från karis city med Mette och Aino och diskuterade. Varför far jag egentligen tillbaka till gymnasiet? Vill jag det? Inte det minsta. Vissa dagar kan jag känna på mig att hej, snart tillbaka till gymnasiet, vad kul! Men 95% av tiden fruktar jag över att fara tillbaka dit. Far jag dit för att JAG vill eller för att jag SÄGER att jag vill? Igår sa min rektor här på Lärkkulla till mig "Jag har hört att du är kvar här i höst.." (vet inte varifrån han fick det...) och nu har det satt sig på hjärnan åt mig. På jullovet fick jag visserligen höra av en av lärarna "det är klart att Daniela är kvar här nästa år". Då tog jag det som ett skämt men hörni, det är stor chans nu att ni hör av mig på Lärkkulla i höst igen. Här hör jag verkligen hemma, absolut inte i gymnasiet där jag plågar mig igenom dagarna för att ändå inte lyckas. Ja, det handlar om inställning och motivation men jag hittar den bara inte. Det blir nog adios amigos till gymnasiet, you won't get me back, haha!
 
Jag är min pappa upp i dagen. Efter att jag bestämt mig för dethär mellanåret ifjol berättade min mamma på sommarlovet att min pappa hoppade av gymnasiet efter ett år.... Vilket sammanträffande?! Nu tänker jag följa magkänslan. Jag är 18, jag får göra vad jag vill och jag kunde inte bry mig mindre om vad alla andra tycker. Som en klok man sa en gång till mig;
"Gör inte som jag utan följ ditt hjärta och gör det du älskar. Jag har aldrig ångrat mig så mycket som jag gör nu på efter hand då jag inte tog tillfället i akt".
Efter att jag funderat på allt detta känns allt mycket tryggare och en börda lyftes verkligen från mina axlar. Det blir bra och allt löser sig till slut.
 

 
 
 
 
 

Muminmamman här

Flex-vecka. Under veckans gång kommer vi att skriva, producera och spela in en låt. Vi är indelade i fyra olika grupper och jag är nog i en helt fruktansvärt bra grupp. Vi är så gott som klara med vår låt och det låter faktiskt bra. Inte något löjligt flum (okej, kanske lite......) men också något man kan vara stolt över. Jag som hoppade av låtskrivarkursen vi har på skolan för att jag blev rädd och trodde jag var sämst i världen........ Nu har jag och Jennifer slått ihop våra skallar och fått en vettig text nerskriven, tjohoo!
 
 
Angående rubriken? Weeeeell, kanske lite inside grej här på Lärkkulla. För att göra det kort och stilrent;
Vår extra-lärare under veckan : Nu tar vi en kort paus så alla hinner gå efter penna och papper. Eller finns här någon muminmamma som har massor med pennor att dela med sig av?
Jag : kanske.......
Sedan fick alla låna pennor av mig, tjohoo igen!
 
 
Kom nyss in från en 5km länk, svalt och skönt ute och det känns bra i benen. Kul också att snön smälter bort så småningom.
Story of my life.....
 

Min helg.

Nu sitter jag här framför datorn med lätt fallande ögonlock. Party all day, all night, right? Kalas igår, blev rik, körde till Karis med Elin, åkte till Nox och somnade väldigt sent. Idag vaknade vi med allt för få sömntimmar och så var det dags för kalas igen. Många saknades pga. sjukdomar och sorg men så kan det gå. Jag hade i allafall trevligt under helgen och världens finaste tårtor, haha (;
Joel kom med på ett hörn, bokstavligen, haha
 
Inkommande vecka har vi flex-vecka i skolan. Vet inte ännu helt vad det går ut på och vad jag skall förvänta mig men jag kan ju beskriva med egen uppfattning under veckans gång. 

I'm sorry that I couldn't get to you.

Jag klarade av att sjunga på begravningen, fyra låtar till och med, utan större problem. Ja, jag är stolt.
 

När vi kommit hem från begravningen fick jag två käftsmällar, ganska snabbt efter varandra.
 
En gammal familje-bekant dog förra natten.

Min farmor som jag skrivit om i tidigare inlägg blev hjärn-opererad för någon vecka sedan. Hon har inte ännu vaknat upp efter operationen. De kommer att avsluta vården idag. 
 
Det är rent utsagt (ursäkta ordvalet, men) ett fitteri dethär livet. Efter begravningen sade jag på skämt till Jennifer att snart får vi säkert flera uppdrag. Jag menade inte så här snabbt. Efter dessa jordfästningar är mitt saldo 4 begravningar sen nyår. Det går för fort nu. Många i min ålder (och äldre) har aldrig varit på en begravning. Det är orättvist, men det är helt tydligt sådant som livet är. Livet utmanar mig och jag måste bevisa varför jag har två ben att stå på.
Miksi Isä, miksi?
 
 

Kryssning through my camera

Än en gång har jag fått bevisat hur härliga människor jag är omringad av, tusen tack för att ni finns♥
 
 
 
 
 
 

Tips #283

✔️
 

The one who calls you.

Tjossan hejjsan. Har varit lite tyst på bloggen men misstänker att det bara var hälsosamt, haha! Under de två dagarna jag inte har bloggat har jag hunnit vara privatguide i både Tenala och Bromarf och breddade mina egna vyer i Prästkulla, kul så. :)
 
Idag blir det först kex bakning på dagen och på kvällen klampar jag på Grace och åker på kryssning, anländer tillbaka imorgon med hoppeligen mera bilder än när jag steg på. Har laddat båda kamera-batterierna så jag är redo. 
Varför ska det vara svårt att få Nelli med på bild? Suck. :(
 

Not as young as last year.

Idag har jag för säkert femtio-elfte gången städat köket på vår internat-våning. Jag känner mig skyldig till att göra det. Innan lärkkulla var mitt rum oredigt hela tiden och många frågade om jag verkligen äger ett golv. Jag var verkligen jobbig. Det värsta var väl det att jag visste precis var mina saker låg då det såg ut som värst. Jag var smått bortskämd -jag gjorde aldrig något annat än dukade bordet, fyllde och tömde diskmaskinen och hämtade smutskläder som skulle tvättas. Inget annat. Inte städade, dammsugade ytterst sällan osv. När jag kom till Lärkkulla blev jag förbytt, på riktigt. Mitt rum här är sällan oredigt, jag dammsuger typ 20ggr i veckan och håller det allmänt redigt. Första gången efter att jag börjat skolan och åkte hem över helgen blev jag paff då jag kom in i mitt rum, det såg ju förfärligt ut. Vem bodde där då? En Daniela som var sååååå last year så jag började städa. Jag vet inte hur många gånger tidigare jag hade "städat" mitt gamla rum med resultatet att något smått hade bytt plats 20cm längre ifrån ursprungliga platsen. Nu var det allvar. 3 stora sopsäckar fylldes. Jag kände mig ordentligt rensad, på ett bra sätt.
Tidigare skötte min mamma mina pengar på banken. Jag hade dålig uppfattning om det och att betala räkningar verkade ju vara galet svårt, det var vuxet och komplicerat.
Varje/varannan helg innan jullovet åkte jag hem för att mina kläder behövde tvättas, inte visste jag hur man använder en tvättmaskin......
 
Efter jullovet bestämde jag att jag tar en till ny start.
Nu när jag blivit 18 har inte mamma tillgång till mina pengar och jag får sköta mig själv. Det är ganska coolt om jag skall vara ärlig. Jag har betalat några räkningar på egen hand. Jag har tvättat kläder några gånger på lärkkulla och far inte hem lika ofta för jag har inget behov av det. Jag har som jag tidigare nämnde städat internat-köket. Första gången (i början av skolåret) då jag städade köket och diskade allt jag hittade sa vår rektor "hälsa din mamma att hon har verkligen uppfostrat dig väl". Jag skrattade och sade åt honom att jag aldrig varit såhär "duktig" förut. "Ännu bättre" sa han.
Nu känner jag mig skyldig till att städa då ingen annan gör det, jag kommer in i mammas situation. Jag förstår henne på ett annat sätt. Jag vill inte säga att jag älskar att städa men det är helt okej. Jag är inte lika äcklad som för ett år sedan. 
 
All denhär texten låter säkert som världens minsta grej, skrytsamt och väldigt kliché, men för mig är det faktiskt ganska stort. Jag är stolt och jag har inget annat än Lärkkulla att tacka. Jag märker att jag blivit äldre, tar mera ansvar och beter mig vuxnare. Evigt tacksam är vad jag är. För att få detdär lilla körsbäret på toppen fick jag också höra idag "Oj, du var sååå ung". Jag log tillbaka och sa tack.
 
 

Eufori

Haha, andra inlägget inom en timme, whaaaat?!
 
Jag ville bara säga att just nu är mitt humör så galet bra och högt upp i taket att det är inte sant. Jag är ensam på internatet tills ikväll (Det är dock int kul alls) men jag fick energi från ingenstans
 

Update; (bara tredje updaten idag, haha!) Tika stormade in på mitt rum efter några minuter, hon hade tydligen varit här hela tiden, haha!! Vi talade maaaaaasssor både på Lärkkulla, påväg till tåget som hon skippade, på Serendi och till sist påväg till tåget som hon inte skippade. Nu är jag på riktigt ensam (tror jag) några timmar framöver. Mitt humör är fortfarande glatt och det är förbaskat skönt.
 
En av sakerna jag diskuterade med Tika på Serendi var om mitt skrivande. Jag skriver (tydligen) på ett sätt som gör att man vill fortsätta läsa.... Det är ju kul! Själv tycker jag ju att jag inte gör mycket annat än flummar på som om jag skulle få betalt för det... Men detdär, jag tänkte idag för mig själv att blogg.se borde samtidigt som man loggar in på bloggen fråga hur man mår, inte för att vara artig utan för att stänga ut alla angstiga och negativa inlägg, i alla fall för min del. Jag är ingen angstig unge (Myndig visserligen.....) och då skall väl inte bloggen drabbas heller, jag menar är man en negativ person så då ska man väl ha en negativ blogg som återspeglar personligheten som folk vill läsa om. Inte läser jag heller någon blogg med någon som bara fejkar hela tiden, det blir ju tröttsamt i längden, or am I wrong?
 
Jaha, vart ville jag komma med min text? Haha, bra fråga, har du fler? Mer positiv energi åt folket
Jee, mina nya fina skor!! Och så lite musikteori på slutet,för det är ju påriktigt kul.
Haha, vad långt det blev...... One direction - One way or another tycker jag dessutom ni kan lyssna på om ni inte har något bättre för er. Mitt humör blir i alla fall (om möjligt) ännu bättre av den låten, såååååå myyyyyycket energiiiiii
 
 
P.S. (Sen slutar jag, jag lovar)
Jag fick e-mail av onepiece, nu har tydligen människor börjat ha onepiece som outfit istället för klänning och kostym.... Vet inte ännu vad jag tycker, men tja, varför inte? Mysfaktorn är hög i allafall och bysten är inte lika spänd som en bröllopsklänning, typ? Kanske man skulle ha på onepiece på i stället för en fin långklänning på gamlas dans nästa år? Nä, nu räcker det, haha............... 
 


Nyckelord.

Alla hjärtans dag är den mest överskattade dagen och jag känner inte till kända personer fick jag konstaterat igår. Man kan väl (fortfarande) inte vara bra på allt eller? 
 
[hals-update: Nu har även min näsa börjat bråka, bara det som fattades, typ.]
 
Allmän update: Jag har två par nya skor, materiell lycka! Tacka vet jag wild shoes födelsedag och galna timmar. Där sparade jag ungefär 80€, kontot och fattig studerande tackar! (;
 
 
Efter att jag och Jennifer sjöng på ungdomsgudstjänsten/minnesstunden har vi fått äran att sjunga på den riktiga begravningen så nu kollar jag på låtar. Det här uppdraget är högst antagligen tyngre än i onsdags, men vi tar oss an denna utmaningen och räknar med att vara en erfarenhet rikare när det är över. Om det är något jag tidigare har sett upp till och varit imponerad av är det personer som sjunger på en begravning, det är starkt och fint. Jag önskar att jag får vara imponerad över mig själv för att uppträda på en känslosam tillställning är verkligen en av de saker som står högt på min lista som jag någon gång skall klara av. Det känns som att om jag klarar det klarar jag vad som helst. Det är stort och svårt att sätta ord på. I onsdags blev jag nästan arg på min mamma när hon kramade om mig efteråt och viskade "Du klarade ju det!!". Ja, jag klarade det, varför tror du inte på mig? Du måste ju börja lita på mig att jag klarar saker, på egen hand. När jag tänker efter förstår jag henne. Jag tror inte jag skulle ha klarat av det för ett år sedan. Där ser man hur man utvecklas och mognar. Man går vidare med bestämda steg. Go me!
 
 

Happy forever alone day

Halsen? Skrot. Inbandning? Avbröts. Simlärarkurs? Skjuts fram. 
Idag är det fredag och jag blev grattad på vändagen, haha, whaaat?!
 
Skall försöka vila så mycket jag bara kan nu under de kommande dagarna, jag måste ju vara pigg till kryssningen, hallååå liksom!! Och dessutom kalaset nästa helg, tååååårta.
 
 

Hope less.

Riktigt bitter eftermiddag. Höga krav på att det måste låta bra-pressen tillbaka och allt sket sig. Vackert. Gå och dö dumma hals, låt mig sjunga som jag vet att jag kan, inte som idag utan som igår då allt gick felfritt. Jag hoppas verkligen på bättre dag imorgon, då är det studiodags och då får det ännu mindre gå snett. Godnatt.
 

Tillsammans.

Är det någon jag är tacksam över att existerar är det nog Jennifer. Att sjunga på en minnesstund med henne gav mig krafter att klara av det. Jag var lite orolig över hur det skulle gå men vi klarade det galant. Tusen tack Jennifer, tillsammans klarar vi allt!♥
Idag vaknade jag upp med fruktansvärd halsont. Vi har bibba-gig idag och jag skall sjunga i åtminstone 3 sånger..... Och sedan simlärarkursen som jag borde vara på imorgon. Ringde i alla fall dit och sade att jag är på svag is så vi får se hur jag mår i morgon och baserar utifrån det om jag är kapabel att plaska omkring i bassängen. Man får ju självklart hoppas på det bästa och att min hals inte blir sämre under dagen/natten. Annars mår jag finfint.
 

Crazy driver?

Jag är nog "hurja". Jag körde mycket bil igår och fy tusan vad det är kul, haha! Först med systers gudfar mellan karis och Ekenäs, lite körande i Ekenäs och tillbaka till Karis. Efter det fick jag köra till shell för att några killar ville ha kanakori........
 
Saker jag lärde mig nu som jag inte visste förut;
- Ingen i Ekenäs kör egentligen så som man ska köra på enkelriktade vägar......
- Kör man i vänster körfilt är det meningen att man ska svänga till vänster, inte fortsätta framåt.
- Ha körljusen på hela tiden, det är nästan för sent att märka att man i misstag måste ha släckt lamporna när gatubelysningen tar slut och det på riktigt är mörkt......................
- Kör inte med Joel i framsätet, han sätter bara växeln ur balans och man slipper ingenstans........
- I vissa bilar kan man ta ut nyckeln utan att bilen stänger av sig och man kan inte heller låsa den före man stängt av den helt.
 
Överlag är jag bra på att köra om jag ska vara ärlig och jag kan ju bara bli bättre, najsnajs!
 

Oh sugar, sugar.

Fröken bakom/framför datorskärmen går på högvarv på grund av aningen för mycket socker efter 8 chokladbollar och 3 sockermunkar.
 
Både idag och imorgon är det mycket sång inplanerat på schemat och det gillar vi! Ikväll blir det en sväng till Ekenäs för att öva med Laska och Alli, ser verkligen fram emot det. Resten av veckan är mer eller mindre fullspäckad, helgen spenderas i Hesa på simlärarkurs och hos bror. Najsnajs!
 

Love is like a river, sometimes really deep and sometimes just scratching on the surface.

Vila idag? Ain't nobody got time for that. Gick ut och promenera sisådär 12km i stället med sällskap av Lina en liten del av sträckan, galet länge sen jag träffat henne!! Vi catchade upp lite och nyss traskade hon hem tillbaka. Nu ska jag tvätta kläder och hoppas på att jag somnar en stund efter det.
 
 
 

And suddenly he was gone.

Gårdagen var utan tvekan helt galet bra!! Somnade halv 6 och vaknade 9.............. Hej sömntimmars-dagboken, bloggar ju inte om så mycket annat än hur mycket (lite) jag sover om nätterna, hups.
 
Fick för ungefär en halv timme sedan veta att vi åker med troligen den närmaste (och härligaste!!) familjen vi känner i Tenala på kryssning med Grace under sportlovet, det ser jag verkligen fram emot!! Det var ett tag sen senaste kryssningen och jag gillar att åka båt så jag klagar inte. Vi ska reservera bollhavet åt mig ifall jag av någon underlig anledning få tråkigt (vilket jag knappast kommer att få.... men man vet ju aldrig. (;
 
Resten av dagen skall jag nog bara ta det lugnt, antagligen öva lite på gitarr-läxor och sjunga lite. Take care!
 

15:52.

Slog rejält sovrekord imorse, vaknade 11:58!!!
 
Sitter med ordentlig beslutsångest över om jag går till butiken eller inte. Gick redan till tarjoustalo och köpte saker jag var i behov av. Är 5km värt för honungsmelon till frukost imorgon och gurka till makaroner och köttbullar idag? Livet är hårt, haha. Idag blir det en sväng till Evalds för att lyssna på Tika och Tomi och efter det påstod Jennifer att vi beger oss till Nox för att introducera mig dit. Vi får se vad som händer! Hoppas ni hittar på något kul, tjohajj!
 

Idag är det once again fredag.

Stagenight igår gick galet bra. Allt satt precis som det skulle och jag är nöjd. PLUSPLUS, de sjöng ha den äran för mig igår också på stagenight, kändes speciellt. Dessutom klarade jag även uppkörningen på morgonen så nu har jag ett körkort, wohooo!! För att fira lite så sitter jag ensam i mitt rum och äter upp wiener nougat som jag fick till julklapp, haha, bättre sent än aldrig? Problemet med wiener nougat är det att om man tar en bit så tar man 20. Fyller väl på energi-förrådet lite, huvudet hamnade på dynan ungefär 4-tiden förra natten så jag har varit passligt pigg idag. Imorgon får jag däremot sova preciis hur länge jag vill, för hallå, det är lördag!!
 
Annat då? Nästa vecka är det två uppträdanden i kalendern, det ena mycket dystrare än det andra. Det går nog bra.
 
 
 

Bästa födelsedagen, någonsin!!!!!

Tjohejj, nu är jag inte 17 längre!!! Nu är jag 18 och myndig, jag hamnar i fängelse om jag gör något hemskt och mamma har inte lika mycket makt som hon kanske sku vilja ha (;
 
Anyway, jag hade nog den bästa födelsedagen jag skulle kunna få.
 

00:01 börjar jordbävningen i form av dörrbultning. Jag hoppar fort upp ur sängen och öppnar dörren. Grejen var den att jag hade räknat med att tre från klassen skulle stå bakom dörren eftersom de hade planerat lite tillsammans. Jag hade fel. De var 12 stycken som tog i för full hals och sjöng för mig. Jag blev så chockerad att jag började skaka, haha, men jag fick ett kort i allafall. Förstår ni nu vad jag menar med att jag trivs på lärkkulla med ljuvliga klasskamrater och skulle ALDRIG byta ut dem?!!?!?!?!?!??
I lunchen fick jag igen höra lite sång.
 
Ungefär 5 tiden ringde min äldre bror till mig, frågade var jag var och sa att jag skulle komma ut och hämta min present. Jag satte på ytterskorna, fick en kass samtidigt som min bror sa "fast du borde nog sätta på mera kläder och så kommer du med mig och Linus". Jaaaaaha, okej?!!? Jag hade absolut ingen aning om vad som skulle hända. Ungefär en kvart tidigare hade jag sagt till mamma att hon kan komma och hämta tårtan till lärkkulla som vi skulle äta med de andra musikstuderandena men jag skickade halvt i panik till henne "Niklas och Linus rövar bort mig!!". Vi åker några minuter och stannar inne i centrum. Direkt som jag stiger ur bilen står min andra bror med hans yngre son och väntar på oss. Jag blev chockad. Vi gick in på kw och där stod min mamma, min syster, min styvfar, morbro, äldre brors sambo och min mammas gudson och väntade. Här blev jag så chockad att jag började gråta, jag menar, detdär skulle jag aldrig kunnat förvänta mig. Min gudmor var på jobb och kom och kramade om mig. Jag kan inte förstå hur jag har fått så otroligt fina människor runt mig!!
(bild © brooor)
 
Efter att vi alla ätit och fått matkoma (haha) förde mamma,syster och styvfar mig tillbaka till Lärkkulla. Jag fick tårtan med mig och efter en stund började vi sätta ljusen på tårtan. Jag blåste ut ljusen (va, nä, påriktigt då???) , fick höra ännu mera sång och skar en bit av tårtan. Vi var nog många som var överens om att det var en av de godaste tårtorna vi någonsin ätit..
Jag tror inte någon kan förstå hur mycket jag uppskattat allt, alla gratulationer och alla presenter. Jag vill rikta ett enormt tack till alla som var involverade på ett eller annat sätt, tusen tusen tack till er, dethär lever jag länge på!!♥
 

You're not supposed to be happy for too long.

Revyn igår var verkligen underhållande! Stackars mamma som höll på att dö av skratt typ 1000gånger. Jag blev ju nog orolig.....
Well, påvägen tillbaka till Lärkkulla kom än en gång en käftsmäll. Min "farmor" har fått kraftig alzheimer som har kommit överraskande snabbt. Min farfar har haft det några år nu och nu har min "farmor" också ramlat dit. Livet slutar aldrig överraska. Varken positivt eller negativt. Det börjar bli jobbigt snart. Alla blir gamla och dör. Vissa blir ju inte ens gamla, de dör i alla fall. Jag vet ärligt inte vad jag ska göra mera. Man skall inte förvänta sig för mycket, man ska inte hoppas för mycket och man ska inte bry sig för mycket heller. Det är nu man borde ställa alla frågor man vill ha svar på, om det inte redan är för sent och ingen minns något mer. Trots det är mitt humör ganska neutralt för tillfället. Jag blir 18 år imorgon och det är verkligen inte meningen att jag skall sitta och sörja då, så jag håller humöret uppe bara helt enkelt. Jag vet att jag är stark och har mina egna ben att stå på. Det är ju inte direkt första gången jag mister någon nära. Nu gäller det bara att hålla tummarna och njuta så gott det går tillsammans av den tiden som finns kvar.
 

You don't see me like I wish you would.

Tänkte börja med en fredag-lördag resumé i mer eller mindre detaljer.
 
16:15 går Y-tåget till Helsingfors.
17:32 är tåget i Helsingfors och min moster står och väntar på mig. Vi tar spårvagn till hotellet, slappar lite och byter kläder. Någon gång efter klockan 6 sitter vi på följande spårvagn och åket till operahuset. Jag sitter och analyserar resten av publiken. Jag såg kanske 5 stycken som var lika gamla eller yngre än mig, resten var 45+ och det var populärt med breda byxben. 
19:00 börjar operan. Den höll på 1,5h x2 + 30min paus. Frågar ni mig var det en passligt lång föreställning. Dessutom tyckte jag att det var intressant och givande. Nu vet jag lite mera om opera och kan vara med i diskussioner.....
22:30 åkte vi spårvagn igen. Vi stannade ca. 500m från hotellet och gick i fruktansvärd snöstorm, det var hemskt. Man såg inget framför sig och redan det att man försökte se upp gjorde att man fick vassa snöflingor i nyllet. Not nice. Drack varm kakao på hotellrummet och somnade efter mycket skratt ungefär 00:02.
 
08:35 vaknade jag följande morgon, mer eller mindre utvilad. Vi klädde på oss gymkläder, gick till hotellets gym och spenderade 45min där på dittan och dattan. Upp tillbaka till rummet, dushade och kompenserade gymet nere i hotellets frukostbuffét med 55minuter, haha!
12:00 checkade vi ut från hotellet. Åkte till Stockmann och lämnade av bagaget, gick omkring i butiker samt till café Marocko (som hade jättegoda runebergstårtor!!). Efter café-besöket gick vi till tempelplatsens kyrka och satt där och funderade ungefär 30min samtidigt som det spelades klassisk musik. 
17:32 gick mitt tåg tillbaka till Karis. Då jag anlände till Karis väntade min brors sambo på mig som gav mig skjuts, tacka vet jag snälla människor!!
Spenderade resten av kvällen på Lärkkulla med tv-tittande (bl.a. filmen the mermaids chair, umk, south park)
 

Well, idag kan jag nog inte peka ut en enda kroppsdel som inte har träningsvärk, haha. Skall inte göra något annat än vänta tills klockan är ungefär 3 då min mor och styvfar borde vara här och så åker vi tillsammans till Evitskogrevyn. 
 
 
 
 

RSS 2.0