danielasliv.blo.gg

När människor säger till mig "du är så ung, du har många år kvar att leva ännu" låter jag orden gå ut genom andra örat lika fort som de kom in i det ena. Jag kan gå med på att jag är ung, men det finns asbolut ingen garanti att jag kommer leva hur länge som helst. Den här inställningen har jag gått omkring med så länge jag kan minnas och det att min pappa dog när han var 36år har satt tydliga spår i min tankegång.

 

Jag sa idag till min rektor att just nu så har jag absolut ingen aning om vad jag vill och ska göra i framtiden, men jag skall följa min magkänsla och leva i nuet så gott det går. Vi vet inte vart vi ska, men vi ska dit. Jättefint att vissa har klara framtidsplaner, have fun och så vidare men jag tänker fortsätta mitt liv precis som jag själv känner för. Jag må ta risker men hej, det är mitt liv och det att någon påpekar något annat tänker jag vifta bort och tolka som att hen kanske är avundsjuk för att den själv vet att den inte skulle våga chansa. Regret nothing. Jag tycker inte att man skall oroa sig för mycket om framtiden. Jag tänker stå här med öppna armar och ta emot alla utmaningar jag får. Varje dag är en utmaning och jag väljer själv varje morgon hur bra dagen skall bli så att jag kan vara nöjd när jag lägger mig för att sova på kvällen. 

Människor kommer att bli besvikna och sårade men det kommer en gång i livet där allt i slutändan bara handlar om mig själv och vilka val jag gjort. Jag måste gå hand i hand med mig själv och det är bara hälsosamt att starta redan nu.

 

Ovanstående är också en sann text/quote. Jag kan säga att jag har mått riktigt dåligt i mitt liv och jag har lovat mig själv att aldrig gå tillbaka. Don't look back, you're not going that way. Jag sa nyåret 2012 att år 2013 skall bli mitt år. Det att jag gick ner 25kg gjorde sitt i mitt självförtroende och Lärkkulla har sponsrat mig med mycket, mycket, MYCKET mera självförtroende. Jag kommer aldrig kunna uttrycka min tacksamhet tillräckligt. Jag känner att jag har aldrig varit så lycklig som jag är nu. Varje dag som jag konstaterar att jag klarar av att sjunga på ett visst sätt får jag lyckorus. Jag jämför mig med tidigare år, då skulle jag aldrig vågat göra något liknande. Aldrig att jag skulle sjunga ut, aldrig att jag skulle röra på mig när jag uppträdde, aldrig att jag skulle vara nöjd med någonting. Jag var osäker men jag är mycket starkare nu, på alla fronter. Jag önskar att alla kommande år kommer att vara mina år. Jag vill inte leva flera misslyckade år och jag vill verkligen inte säga att jag ångrar något. You Only Live Once. Ja, jag lever enligt yolo-principen för det känns rätt för stunden. 

 

Som sagt, ta inte livet för givet, gör livet speciellt, gör det värdefullt och spännande att återberätta.