#livetsommusiker.
På min facebook-startsida dök upp denna artikel som en av mina fb-vänner delade idag. Oj vilken tanke-verksamhet som satte igång i min hjärna. Den artikeln är verkligen väldigt viktig för alla att läsa.
Som det står i artikeln:
"Halva samhället ser upp till musikanterna med tindrande ögon. Andra halvan ser på oss som något som katten släpat in."
Det stämmer.
Jag har fått höra "kanske du skulle börja fundera på att göra något annat än musik för det kan du ju inte leva på!". Jaha? Nähä?
Om man kollar på många andra personer som har ett yrke, t.o.m. högt utbildade, behöver inte de heller ha ett jobb som de kan livnära sig på. Varför ska man kolla så snett på oss som håller på med musik? För ett tag sedan delade jag följande bild på facebook;
En bekant till mig berättade en gång att enligt någon finsk musiker-lag (eller något ditåt, har försökt hitta någon sida där det står fakta, ännu utan resultat så kan ännu inte vara 100%) har vi musiker rätt att ta minst 150€ per uppträdande oavsett hur många låtar man framför. Nå, hur många uppträdanden tror ni jag gjort för den summan om det är den man ska utgå ifrån? De kan räknas på två händer. Man önskar ju att de vore fler men hur många spelningar kan man få för den summan så länge människor inte kan sätta sig in i en musikers situation? Vissa har betalat högre summor med glädje och vissa har varit världens snålaste. Jag har ändå lovat mig själv att jag gör inga privata uppträdanden gratis längre. Om det sedan är 20€ som blir min slutliga lön så är det fine, då har jag ändå fått någonting. Det som mina lärare har sagt är att vi ska själva kunna värdera oss och inte nöja oss med att få "visa upp oss" (bortsett från uppträdanden arrangerade från skolans sida. Det kan vara ok och ger skolan gott rykte. Om du dock får något för det, se det bara som ett stort plus!).
Jag har efter att jag börjat studera musik mer ingående blivit ännu mer känslig för att göra familje-uppträdanden. Ni vet då t.ex. mamma eller någon annan på en födelsedagsfest eller liknande tillställning tittar på er med hund-ögon och ber er att sjunga & spela? Jag skulle lätt kunna sätta mig ner med gitarren och börja sjunga men vill jag göra det? Svaret är nej. Det kan låta elakt men det är enbart för mitt eget bästa. Det är inte "sådär bara" att ställa sig rakt upp och ner. Det skulle varit mer ok för några år sedan då jag inte hade så mycket koll eller stort intresse men nu för tiden vet jag själv att jag utvecklats mycket och kan med gott samvete ta betalt för det jag gör, annars kommer jag inte komma någon vart.
Jag hade mycket mera tankar tidigare idag då jag körde bil men tycker att artikeln, bilden och det jag nu redan skrivit får tala för sig så jag lägger punkt här.
"Låt musikerna finnas."
Kommentarer
Trackback