Isä, kuuletko?
Efter att det både idag och igår har känts så bakvänt på många plan kändes det bra att åka in till mariehamn och gå till denna skylt, bara för att se på den. Att se pappas efternamn och mitt gamla känns tryggt och än en gång känns det som om det länge har varit förutsett att jag skulle komma till Åland. Som om det fanns en mening. För det är sådant jag tror på. Att allt händer av en anledning.
Kommentarer
Trackback
