She's not me.

Idag fick jag en uppenbarelse, haha! Nä, men jag konstaterade idag att på knappa två veckor i karis har jag och mitt tankesätt förändrats. Samma gäller min sångröst. Min sångröst verkar inte ha så mycket gränser egentligen, eller jag har inte ännu hittat dem. Jag bara fortsätter överraska mig själv!! Det gör mig så lycklig!! Nu är jag ganska säker på att jag kommer få så otroligt mycket ut av det här året. Lite som att vara på terapi (vilket jag iofs. aldrig egentligen varit på, men kan föreställa mig....), jag kommer utvecklas ännu mera dethär året än vad jag redan gjort, antagligen på både gott och ont men det är inte det väsentliga just nu.
 
På min sånglektion idag (2a i hela mitt liv, haha!) sa min sånglärare att min röst är jättefin och mystisk, man vill höra mer av den. En röst som inte skall gömmas. De orden tackar jag för! Jag har hört de orden förut men de har inte haft lika stark betydelse som de har fått nu. Jag fick en extra kickstart! Mitt självkritiska beteende har minskat rejält under de två senaste veckorna, och det känns otroligt bra. Samma gäller mitt falsett-läge. Det finns kvar, men det är inte min enda utväg mera.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Follow on Bloglovin
RSS 2.0