"Jag är inte rasist, men du kan vara rätt obehaglig."

Jag säger inte att alla jag träffat är som detta exempel, men tyvärr kan jag dra en statistik på 90% av fallen.
 
 
Jag åkte båt i helgen iom. att jag hade obligatorisk fortbildning för simlärare. Vägen till Åbo var inga problem, endast sömnbrist. Vägen tillbaka var istället lite jobbigare.
 
Jag hade ingen hytt för att det är mycket billigare och lika bra kan jag ju gå på däck när det ändå finns underhållning ombord. Jag kollade på karaoken som jag ibland gör, hur dålig den än är. Jag tom. sjöng en låt. Satte mig tillbaka där jag satt tidigare. Efter det kommer en man fram till mig och sätter sig och börjar prata med mig. Väluppfostrad som jag är, svarar jag artigt och svarar på hans frågor. Han verkar rätt trevlig och jag tycker ju om att lära känna människor, eller i alla fall sitta och diskutera allt möjligt med nya personer. Vi går från karaoken för att leta upp air-hockeyn som han betalar, för jag hade inga kontanter. Efter någon timme börjar han bli lite för på och säger att han skall stiga av med mig på Åland. Jag försöker övertala honom att verkligen inte göra det. Han frågar om han istället kan komma och hälsa på på midsommaren eller att jag skulle komma till honom i Åbo för att hälsa på. Jag, som ibland är lite för snäll ibland för mitt eget bästa säger att jovisst, kanske det (även om jag visste att jag aldrig skulle ha något med denna killen att göra efter att jag stiger av båten). Han frågar om jag kan följa med honom och hämta hans mobil från hans hytt och jag går med. Stannar dock utanför hans hytt och skakar artigt på huvudet när han ber mig följa med in. Han frågar när vi går därifrån varför jag inte följde med in i hytten. Han börjar säga saker som "you have a beautiful shape, has anyone told you that?", "You have a nice smile!" "Do you believe in 'love at first sight', because I think it's happening right now, do you feel it??". Sedan håller han mig om midjan när vi går i korridorerna. Jag blir bara mer och mer äcklad och försöker på ett vänligt sätt säga att jag måste hämta mina väskor från bagage-rummet och han insisterar på att följa med. När vi står vid bagage-rummet frågar han om vi inte kan gå därifrån för att vakterna vägrar gå därifrån och han tror att de står kvar för att de skulle låsa bagage-utrymmet igen. Jag säger efter att vi går mot avstignings-platsen att de stod nog bara kvar för att kolla att han inte gör något mot mig som jag inte är ok med. (Värt att nämna kan ju vara att jag går omkring med en svart "stafettkarnevalen-tshirt", ett par svarta vindbyxor och flip-flops ombord, så min klädsel kan inte påverka detta.)
 
 
 
 
När jag gick av båten kände jag mig äcklad. Äcklad för att det finns dessa män och äcklad för att jag inte vågar säga ifrån. Även om det inte hände något på det sättet är jag medveten om att det skulle kunnat slutat mycket värre. Det borde ju inte ha någon betydelse att denna mannen var mörkhyad men tyvärr är det oftast de som är de mest obehagliga. Som jag redan skrev i början, är inte alla mörkhyade män som jag har träffat som detta exempel, men till 90% upplever jag det. Det är inte första gången någon stöter på mig men trots att jag mest har dåliga erfarenheter ger jag alltid ny chans gång på gång för ja, jag är väl inte rasist?

RSS 2.0