Bäckar små som blir till en stor å.

Glädje. Vad är du glad över?
 
Igår blev jag helt överlycklig, tack vare min mor faktiskt. När jag var liten for vi ofta och hälsade på många av mammas gamla arbets- och studie-kamrater, jag lekte med alla leksaker jag hittade och drack saft och åt någon bulle medan mamma pratade. De senaste åren har det känts som om vi inte hälsar på andra lika ofta och det gör ont i mig, eftersom jag är en person som ibland är lite väl konservativ. Mamma har sagt "vi har inte tid" och jag tänker att detdär är bara ett dåligt argument, varför säger hon inte något bättre?! Nåväl, här i Karis finns en av dem jag trivdes väldigt bra hos när jag var mindre, vi åt alltid smörgåsar hos henne och hon sa alltid att jag fick ta fler fast mamma sa stopp. Jag minns inte när vi senast skulle ha varit hos henne och mamma föreslog att jag kan ju själv fara dit med cykeln nu när jag är i Karis. Jag hade planer på att dra dit idag, igår ringde jag till mamma för att be att hon i alla fall skulle kunna komma med..... Plötsligt blev jag bara mesig och osäker ifall hon alls skulle känna igen mig? Mamma verkade tvivelaktig och jag suckade djupt men några timmar efteråt skriver hon "vi kommer dit i alla fall, ungefär halv 4, kommer du dit med cykel?" jag bara "JESSJESS JEEEEEESSSS!!!!" Jag blev överdrivet glad för en så liten sak. För mig betyder det jättemycket.
 
Något som många kanske inte vet om mig är att jag är lite rädd för gamla människor som jag inte känner. Jag är kanske en person som bra skulle kunna jobba inom vården men jag har svårt med gamlingar. Det är inte något jag är stolt över.... Därför känns det extra viktigt för mig att träffa de jag var hos när jag var liten, för att jag känner dem, de har alltid funnits i mitt liv, och jag vet att det svider om jag inte hinner träffa dem före de tar sitt sista andetag.
 
Vi är alla olika när det kommer till glädje. Jag kan bli jätteglad för hur små saker som helst som andra kanske inte anser lika viktiga och bara "snyrpar på näsan". Ibland tänker man för mycket på saker som man inte har, jag har ingen pappa, jag är inte rik, jag har inget jobb och inte har jag Celiné Dions röst heller. Istället borde man tänka att jag har faktiskt en familj jag älskar, jag har pengar så jag klarar mig, jag har mat på bordet varje dag, jag har fina människor omkring mig och jag sjunger så att andra kan lyssna på det. Vi använder allt för mycket energi på att tänka negativt. Sväng om det istället så kan du använda energin på något annat sätt.
 
 
Nu ska jag hoppa upp på min cykel och cykla till tanten och hoppas på goda smörgåsar, mera positivt till folket,adios!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Follow on Bloglovin
RSS 2.0