danielasliv.blo.gg

Alla ni andra som läser det här som också skriver blogg..... Har ni också gått omkring under dagen och tänkt "oj, bara jag får datorn i famnen skall jag skriva ett blogginlägg om dethär?!". Well, det händer mig lite oroväckande ofta och det slutar nästan alltid med att jag har glömt bort det när jag loggar in på blogg.se. Surt?

 

Jag har haft många ämnen i huvudet idag, men skulle jag komma ihåg allt skulle nog det här bli ett så osammanhängande inlägg att jag får skämmas. 

 

Dagen började i alla fall positivt med att min "kämparglöd" för finskan har åter-uppstått efter att ha slocknat i gymnasiet för två år sedan (Wait, WHAT?! två år sedan jag började gymnasiet, hujedamej). I alla fall. Jag tänker inte ens skämmas över att säga att finska var mitt favoritämne i grundskolan. För att jag kunde det och har alltid haft lätt i det (tacka vet jag pappas gener, hans finskspråkighet och mina släktingar från hans sida). I gymnasiet var det annat. Jag har nog stor lust att skylla det på en dålig lärare även om man inte borde, men så var nog fallet. Även om man skall vara beredd på att alla ämnen sjunker rejält när man kommer till gymnasiet kunde jag inte ta saken positivt när mitt finska vitsord sjönk från en stark 9 till en 5. Det var då inte det roligaste jag varit med om och jag sa screw you åt finskan och fokuserade på annat istället. 

I år när jag har varit på finska-lektioner på Lärkkulla har jag nästan gråtit för att det har varit "för enkelt" för mig. Dock får jag ju skylla mig själv när jag själv valde finska för att fylla ut mitt veckoschema istället för engelska. Idag kändes finskan annorlunda. Kanske för att det stod "KOE perjantaina 3.10" på tavlan och jag frågade läraren om jag får skriva det bara för skojs skull och jo ni, det fick jag! Jag har faktiskt aldrig varit oförberedd inför ett finska prov även om jag många gånger haft lust att vara det så den här gången tänker jag pröva och ändå åstadkomma goda resultat. Daniela och finskan har återförenats! Något som jag också gillar med finskan är att läraren vi har är helt finsk-språkig så man tvingas till att prata finska på riktigt. Det att jag får hjälpa mina musik-kompisar när de inte förstår något ord stärker ju också självkänslan. Det känns bra nu.

 

 

Annars då? Nu blev det så lång text så många har väl slutat läsa.... Well, jag var till bibban idag och kollade på böcker när jag hade död tid för mig själv. Tidigare var bibban mitt andra hem och jag kunde låna ungefär 8 böcker per gång och läsa slut dem på knappt en månad. Men nu har jag inte varit där på ett tag. Jag hittade en intressant bok i alla fall.